Fredagsspecial: Marknadspsykologi – Varför vi köper dyrt och säljer billigt

Fredrik
för 4 dagar sedan
19 min läsning

Börsens psykologiska berg och dalbana – Varför vi köper dyrt och säljer billigt

Det grundläggande mantrat för framgångsrik aktiehandel är "köp billigt, sälj dyrt" är välkänt för de flesta investerare. Detta är också något som är enklare i teorin än i praktiken! Trots detta så är ett av de mest utbredda och kostsamma fenomenen när det kommer till investeringar det motsatta: att investerare köper tillgångar när priserna är höga, drivna av eufori och optimism för att sedan sälja i panik när priserna faller. Så istället för att "köp billigt och sälj dyrt så gör många det omvända. Detta beteende är sällan ett resultat av bristande intelligens (även om det säkert kan vara en faktor i vissa fall 😂) eller kunskap. Snarare är det djupt rotat i den mänskliga psykologins natur och hur våra hjärnor och känslor reagerar på osäkerhet, risk och social påverkan, särskilt under de stressfyllda förhållandena som det ofta är på börsen. I denna Fredagsspecial ska vi snacka om just börspsykologi. Vi kommer kika på begrepp som FOMO (Fear Of Missing Out), FUD (Fear, Uncertainty, Doubt) och flockbeteende. Jag kommer också gå igenom konkreta strategier och verktyg som man kan använda för att navigera dessa psykologiska utmaningar och på så vis fatta mer välgrundade och rationella investeringsbeslut.

Traditionell finansiell teori (spoiler, som oftast är fel) har länge utgått från antagandet om den "rationella investeraren", Homo Economicus, som fattar beslut baserade på all tillgänglig information i syfte att maximera sin nytta. Verkligheten på finansmarknaderna visar dock en totalt annan bild där känslor och psykologiska faktorer ofta spelar en avgörande roll för investeringsbeslut och kan leda till näst intill otroliga kursrörelser. Om alla investerare nu var rationella och väl pålästa så hade inte TSMC fallit sjuttio-elva gånger när det kommer en "nyhet" om att Kina och Taiwan är grannar. Den ökade tillgängligheten till aktiehandel via digitala plattformar under de senaste åren har onekligen sänkt trösklarna för privatpersoner att vara med och spela på världens

största kasino. Denna utveckling som i mångt och mycket är väldigt positivt då fler får tillgång och möjlighet att skörda frukterna på börser så har detta inte nödvändigtvis lett till fler rationella beslut. Tvärtom kan den ökade tillgängligheten och den omedelbara feedbacken från dessa plattformar ha förstärkt de psykologiska fällornas genomslag genom att möjliggöra snabbare och mer impulsiva reaktioner snarare än att uppmuntra till långsiktigt och genomtänkt agerande. Problematiken med att "köpa dyrt och sälja billigt" är inte heller enbart en individuell utmaning. När ett stort antal investerare agerar på liknande irrationella grunder kan detta få systemiska konsekvenser, bidra till ökad volatilitet, skapa spekulativa bubblor och i slutändan leda till en mindre effektiv allokering av kapital i ekonomin, eller vad säger vi exempelvis om ESG-håsen 2020 och 2021?

Marknadspsykologins grunder: När känslor styr kapitalet

Marknadspsykologi som på engelska kallas behavioral finance förklarar hur och varför individer fattar finansiella beslut. Marknadspsykologi utmanar de traditionella finansiella teoriernas antagande om att alla investerare är rationella och att marknaden alltid är effektiv. Istället för att fråga hur en rationell investerare borde agera så undersöker marknadspsykologin hur verkliga människor faktiskt beter sig när de ställs inför ekonomiska val, särskilt under stor osäkerhet och när känslor är inblandade, som det ofta är på börsen. Människors beslutsfattande påverkas i hög grad av känslor som rädsla och girighet som hjärnan använder för att förenkla komplexa problem. Forskning inom marknadspsykologi har identifierat en rad avvikelser från det "rationella" och detta kallas för kognitiva biaser.

Inom behavioral finance finns det fem stycken centrala koncept som ofta lyfts fram för att förklara investerares beteenden. Majoriteten av dom låter bra mycket bättre på Engelska:

Mental Accounting: Detta syftar på människors benägenhet att kategorisera och behandla pengar olika beroende på var de kommer ifrån eller vad de är avsedda för, trots att pengar i grunden är utbytbara. En investerare kan till exempel vara mer riskbenägen med sina vinster från börsen än pengar från sitt ordinarie sparande. Många känner säkert igen sig i detta. Har man med sig en profit på låt säga 10.000 SEK så gör det inte lika ont om denna profit går ner till 5.000 SEK, däremot om man tar en ny trade och direkt förlorar 5.000 så känns det oftast värre! Det är fortfarande samma summa, eller hur?
Flockbeteende: Detta beskriver tendensen hos individer att följa majoritetens agerande snarare än att basera sina beslut på egen analys. Detta är en stark drivkraft bakom bubblor på börsen och i sin tur även krascher. "Alla säger att detta är en bra investering... då måste det ju stämma?" Så har nog vi alla tänkt någon gång, men vad händer ofta med de allra mest populära aktierna? 1 bra exempel i Sverige är SBB som konstigt nog blev den näst mest ägda aktien i Sverige med 220k ägare på bara Avanza. Var detta på grund av att SBB presterade fantastiskt bra? Nej. Var det för att SBB gjorde något unikt som bolag? Nej. Var det för att SBB växte otroligt kraftigt? Nej. Var det för att SBB hade en (till en början) karismatisk VD som fick med sig en stor flock? Ja!

Antalet ägare i SBB toppade som sagt runt 220 k ägare på Avanza under Mars 2023. Där och då älskade alla aktien men vad har hänt sedan dess? Jo, sedan antalet ägare toppade av har aktien fallit med ytterligare 65% till dagens kurs. Som mest föll aktien med 80% från Mars 2023. Sammantaget är nu SBB ner med 91% sedan toppen 2021. Att följa flocken var fel beslut!
Emotional Gap: Detta koncept belyser hur starka känslor såsom rädsla, eufori, ångest eller ilska kan skapa ett "gap" mellan en individs normala och mer rationella beslutsfattande och de beslut som fattas under emotionell stress. Vi säger att ditt största innehav konkar massor, du börjar må dåligt, du undrar om det någonsin kommer att ta stopp? Hur mycket pengar ska du egentligen förlora? Nu har du kanske inte längre råd med en handpenning till det där huset du vill ha... Känslorna kryper sig på. Du blir kanske arg, ledsen och får ångest av att se portföljen minska i värde. I detta emotionella läge, tror du att du gör ett bättre eller sämre beslut än om du har det lugnt och harmoniskt i kropp och knopp? Jag tror att man gör ett sämre beslut i detta stadie. Alla vi har garanterat paniksålt ut ett innehav på botten för att några veckor senare ångra oss. Ofta är dessa sälj inte på grunda av att något i ens tes eller långsiktiga syn på bolaget i sig har ändrats utan man tar ett känslomässigt beslut baserat på utvecklingen i aktien under en kort tidsperiod. Några röda säljpluppar på botten har jag med!
Anchoring: Detta är en kognitiv bias där individer tenderar att fästa oproportionerligt stor vikt vid den första informationen de får tag i (man skaffar sig helt enkelt ett ankare) när de ska fatta ett beslut. Ett vanligt exempel på aktiemarknaden är att investerare "ankrar" vid inköpspriset på en aktie och låter detta pris påverka alla framtida köp eller säljbeslut, oavsett förändrade fundamentala förhållanden. Här kan vi ju slänga in SBB igen. Vad tror ni hände med alla som köpte kring toppen när aktien verkligen började bli populär? Jo, dom ville ju såklart inte "sälja till förlust... jag väntar på en studs upp till break even sen säljer jag". Problemet är bara att den där studsen kanske aldrig kommer.
Hybris: Detta syftar på en tendens att överskatta sin egen förmåga, kunskap och precisionen i sina prognoser. Framgångar tillskrivs ofta den egna skickligheten medan misslyckanden skylls på yttre omständigheter eller otur. Går det bra är det för att jag är en jävla investerar-legend som såg detta spela ut på en mils avstånd! Såklart att aktien skulle gå upp till min riktkurs! Skiter det sig istället? Ja, då är det såklart VD:ns fel, eller kanske Trumps fel, eller Powells... det kan vara vem som helst! Någon ska ha skit för min dåliga investering!

För enskilda investerare kan en förståelse för dessa psykologiska mekanismer vara mycket viktiga för att identifiera och undvika kostsamma misstag. Denna "irrationalitet" är sällan slumpmässig. Tvärtom är många av dessa beteenden systematiska och dom syns gång på gång därmed kan vi säga att viss av dessa beteenden till och med är förutsägbara. Denna förutsägbarhet öppnar i sin tur möjligheter för att utveckla strategier och metoder för att aktivt motverka de negativa effekterna av våra egna psykologiska fällor.

FOMO (Fear Of Missing Out): Rädslan att missa tåget och dess konsekvenser

FOMO eller "Fear Of Missing Out" är ett kraftfullt psykologiskt fenomen som har fått stor uppmärksamhet i samband med investeringar. Det definieras som den ångestfyllda känslan eller rädslan av att gå miste om en potentiellt positivt resultat eller möjlighet som andra personer verkar dra nytta av. Inom investeringssammanhang visar sig FOMO som en stark impuls att köpa en tillgång ofta utan tillräcklig analys eller eftertanke enbart baserat på rädslan att missa en snabb och stor vinst som andra investerare tycks få ta del av. Alla har ju säkert scrollat runt på Twitter eller på Instagram efter en håsig dag i Tesla. Det flyger upp 212 stycken printscreens på dagens utveckling och du börjar undra "varför äger jag inte också den aktien?".

De psykologiska drivkrafterna bakom FOMO är många. Girighet eller önskan om snabba och enkla vinster kan spela en stor roll och leda till att logiskt tänkande och risktänk sätts åt sidan. En annan central faktor är ångest för ånger, helt enkelt en rädsla för den framtida ångerkänslan om man inte agerar just nu och marknaden fortsätter uppåt utan att man är med på tåget. Denna förväntade ånger kan vara en starkare motivator än rädslan för en potentiell förlust speciellt om många andra verkar få bra resultat i just denna aktie.

Social press och flockmentalitet är också förknippat med FOMO. När det verkar som att "alla andra" tjänar pengar på en viss aktie eller tillgång skapas ett socialt tryck att följa efter. Moderna plattformar, särskilt sociala medier har visat sig kraftigt förstärka denna effekt. Plattformar som Twitter, Reddit, och Instagram och andra investeringsforum kan snabbt skapa en "hype" kring specifika tillgångar där framgångshistorier (verkliga eller påhittade) sprids och förstärker känslan av att man måste agera omedelbart för att inte bli lämnad utanför. Vem vet, kanske sitter det någon kille i Dubai som alldeles strax ska släppa en UNIK INVESTERINGSMÖJLIGHET PÅ SIN PLATTFORM, men om du vill ta del av denna måste du skynda dig för att signa upp för tjänsten 😏 Denna "performativa" aspekt där vinster och framgångar visas upp offentligt är en nyckelfaktor som kan skilja dagens FOMO-dynamik från historiska motsvarigheter. Förr var det ingen som skickade in sin avkastning till den lokala tidningen för att visa upp för folket. Synligheten och den omedelbara spridningen av upplevda framgångar skapar en starkare och snabbare FOMO-effekt.

Recency bias där nyligen inträffade händelser ges oproportionerligt stor vikt bidrar också till FOMO. Om en aktie nyligen har stigit kraftigt i pris kan investerare felaktigt anta att denna trend kommer att fortsätta för alltid. Detta tycker jag är ett extremt tydligt tema på börsen. 2020 var alla tillväxtinvesterare, 2021 var man fastighetsmongul, 2022 var man råvaruexpert, 2023 blev man krigsgeneral och 2024 blev man chipdoktor. Och under

inledningen av 2025 skulle varenda jävle ligga all in i globalfonder samtidigt som Nasdaq satt all time highs och likaså dollarn. Neurobiologiskt kan FOMO kopplas till hjärnans belöningssystem; förväntan på vinst kan frigöra dopamin vilket skapar en känsla av spänning och motivation att delta. Man kan se FOMO som en form av evolutionär "mismatch" där uråldriga sociala instinkter kickar in och tar över. Förr var det desto viktigare att inte bli exkluderad från gruppens gemensamma resurser vilket varit avgörande för överlevnad. Det var tuffare att förr inte få bo i grottan på vintern. Det är inte lika farligt att inte ha köpt SBB på 69 SEK under 2021, även om hjärnarn kan tolka dessa sceneries på samma vis.

Konsekvensen av FOMO-drivna beslut är ofta att investerare köper alldeles för dyrt. De tenderar att rusa in i affärer när en tillgång redan har haft en stor prisuppgång (nu pratar jag givetvis om mer långsiktiga investeringar och inte momentumtrading då detta kan vara en bra idé). Den kritiska tankeprocessen kring fundamental värdering och riskhantering kortsluts helt enkelt av den överväldigande rädslan att missa något. Hjärnans överlevnadsinstinkt kickar in.

Klassiska exempel på marknader där FOMO spelat en stor roll inkluderar uppgången för så kallade "meme-aktier" som GameStop och AMC samt de kraftiga prisrallyna i olika "shitcoins" som Dogecoin eller Fartcoin där social media-hype ofta varit en central drivkraft. Riskerna med att agera på FOMO är betydande eftersom att 99,99% av alla FOMO-håsar slutar på samma vis. Förr eller senare för håsen och oftast ser vi nedgångar om 90% eller mer. Återigen, jag säger inte att man inte ska handla sånt som håsas, det är oftast där de bästa rörelserna finns, på kort sikt. Men om man tror att köpa in GME på över $50 blir en bra långsiktig affär så är man ute och cyklar.

FUD (Fear, Uncertainty, Doubt): Hur osäkerhet manipulerar marknaden

I motsats till den eufori som ofta driver FOMO, representerar FUD Fear, Uncertainty, and Doubt (Rädsla, Osäkerhet och Tvivel) en annan stark psykologisk faktor som kan leda till irrationella investeringsbeslut särskilt när det kommer till att sälja billigt. FUD definieras som spridningen av negativ, vilseledande eller överdrivet pessimistisk information med syfte att skapa just rädsla, osäkerhet och tvivel hos investerare. Det primära målet med FUD är ofta att skaka om marknadens förtroende för en specifik tillgång eller för marknaden som helhet. Ofta krävs det inte mycket. Varje enskilt börsår vill jag påstå att marknaden upplever en stor släng av FUD. 2020 var det pandemin, 2021 var det också pandemin, 2022 var det krig och inflation, 2023 var det räntorna, 2024 var det Japan-konken och 2025 var det handelskriget. Vad har alla dessa tillfällen gemensamt? Jo, att vid varje enskilt tillfälle blir det fullständig panik och man läser massor inlägg om varför det just denna gång är över för börsen. Den kommer aldrig att återhämta sig. Men vet ni vad? Förr eller senare har börsen alltid återhämtat sig. Det kan ta några veckor, månader eller år, det vet ingen men än så länge har börsen alltid återhämtat sig på sikt.

Den psykologiska påverkan av FUD på investerare är stor. Exponering för konstant negativa budskap och osäkerhetsmoment kan utlösa starka känslor av rädsla och panik. Detta kan i sin tur aktivera hjärnans "rädslocenter", amygdala, vilket kan leda till impulsiva "fight or flight" reaktioner där "flykt" i investeringssammanhang ofta innebär en paniksäljning av aktier och andra innehav.

Det är denna rädsla och osäkerhet som driver investerare att sälja billigt. I ett försök att undvika ytterligare förluster kan investerare drabbas av panik och sälja sina innehav till priser som är långt under deras egentliga värde. Nya och mindre erfarna investerare är enligt mig särskilt lättpåverkade då de kan ha svårt att skilja på välgrundad kritik och FUD. Här vill jag också slå ett slag för att faktiskt se till att vara påläst om sina långsiktiga innehav. Är man det kan man lättare slå bort FUD-känslorna. Men mer om det senare. Dessutom spelar den psykologiska mekanismen förlustaversion en central roll som förstärker känslorna. Eftersom smärtan av en förlust upplevs starkare än glädjen över en motsvarande vinst så väger negativ information tyngre och kan leda till snabbare och mer drastiska paniksälj för att undvika den förväntade smärtan.

Flockbeteende: Den kollektiva kraften som driver bubblor och krascher

Flockbeteende, eller herd behavior på engelska, är en djupt rotad mänsklig tendens att följa och imitera andra personers handlingar och beslut snarare än att förlita sig på egen analys och bedömning. På börsen innebär detta att investerare följer strömmen och köper eller säljer tillgångar för att andra gör det ofta baserat på en outtalad tro att gruppen som helhet besitter mer kunskap eller agerar mer korrekt. Bara för att alla andra frotsatte att köpa dippen i SBB och kallade Bråse för ett blankarsvin när han lyfte fram problem med bolaget så behöver inte det vara rätt väg att gå. Sorry om jag hackar mycket på SBB (och eventuellt ni som läser detta som är ägare eller har varit), men jag tycker det är ett fantastiskt bra exempel när det kommer till marknadspsykologi. Det var ett halvdant fastighetsbolag som alla förälskade sig i, under en period med nollräntor. Jag hade förstått håsen om det var ett ashjäftigt AI-bolag där man hade stora framtidsplaner och där potentiella marknaden var gigantisk. Men istället var det det här:

De psykologiska och sociala mekanismerna bakom flockbeteende är komplexa. Människan är ett socialt flockdjur och att följa gruppen har historiskt sett varit en framgångsrik överlevnadsstrategi. I osäkra situationer kan det kännas tryggare att agera som majoriteten. På börsen leder det till att osäkra investerare antar att andra som agerar före dem, är bättre informerade, och därför väljer att kopiera deras beteende. Detta kan ske även om den initiala informationen som startade håsen var både bristfällig eller felaktig.

Det finns också en stark mänsklig önskan att bli accepterad och att inte avvika från gruppen. Att fatta ett investeringsbeslut som går emot strömmen kan vara psykologiskt krävande och medföra en rädsla för att framstå som okunnig om beslutet visar sig vara fel. Omvänt kan skammen och känslan av misslyckande vid ett dåligt investeringsbeslut minska om man vet att många andra gjorde samma misstag då det blir en form av delat ansvar.

För den enskilde investeraren leder flockbeteende ofta till det klassiska misstaget att köpa dyrt och sälja billigt. Man tenderar att hoppa på tåget när en tillgång redan har stigit kraftigt i pris (då "alla andra" köper och optimismen är som störst) och sälja i panik när priserna faller (då "alla andra" säljer och pessimismen dominerar).

Historien är full av exempel på hur flockbeteende har drivit marknadsbubblor och krascher:

Tulpanmanin i Holland (1637): Ett av de tidigaste och mest kända exemplen på en spekulativ bubbla driven av en kollektiv och irrationell tro på ständigt stigande priser på tulpanlökar.
IT-bubblan (cirka 1995-2000): En period av extrem optimism och spekulation kring internetbaserade företag. Investerare, både privata och institutionella, flockades kring unga IT-entreprenörer och nystartade bolag med oprövade affärsmodeller, drivna av en rädsla att missa "den nya ekonomin". Många drogs med i hajpen utan att göra en grundlig fundamental analys. Så länge bolaget hade .com i namnet skulle skiten upp!
Finanskrisen 2008: Även om orsakerna var komplexa så spelade flockbeteende en roll i uppbyggnaden av bostadsbubblan i USA och i den efterföljande paniken på finansmarknaderna när riskerna med "subprime-lån" blev uppenbara och förtroendet mellan banker kollapsade.
GameStop-rallyt (2021): Ett modernt exempel där "småsparare", koordinerade via sociala medieplattformar som Reddit, kollektivt köpte aktier i GameStop för att skapa en "short squeeze" mot större hedgefonder. Detta drevs av en stark flockmentalitet och en känsla av att delta i en gemensam kamp mot the big boys. Här hjälpte det väl också till med att man hade en mycket karismatisk ledare för flocken i form av Keith Gill.

Djupdykning i Kognitiva Fällor: vanliga tankefel hos investerare

Utöver de bredare fenomenen FOMO, FUD och flockbeteende så påverkas investerares beslut i hög grad av en rad specifika kognitiva biaser. Dessa biaser är systematiska tankefel eller mönster i vårt tänkande som omedvetet ändrar vår bild av verkligheten och kan leda till beslut som inte är rationella. De fungerar ofta som mentala genvägar som hjärnan använder för att snabbt bearbeta information och fatta beslut vilket kan vara effektivt i vissa situationer men direkt skadligt när man pratar om investeringar.

Nedan följer en genomgång av några av de vanligaste kognitiva fällorna som investerare bör vara medvetna om:

Confirmation Bias: Detta är tendensen att omedvetet söka efter, tolka, favorisera information på ett sätt som bekräftar eller stödjer ens befintliga övertygelser eller hypoteser, samtidigt som man ignorerar eller nedvärderar information som motsäger dem.
- Exempel på aktiemarknaden: En investerare ligger ål in i Tesla. Det börjar ploppa upp varningssignaler. "Aha, försäljningen ner med 50% i Europa?", "aja Tesla är inte ett bilföretag!". "Hmm företaget har inte växt omsättningen YoY sedan 2022-2023?", "Ingen fara, det blir lättare jämförelsetal när det vänder!". "Hmm konkurrenterna växer snabbare än Tesla just nu...", "no problems, konkurrenternas siffror är fejk!".
Förlustaversion: Är att smärtan av en förlust upplevs psykologiskt starkare, ofta ungefär dubbelt så intensivt, som glädjen av en vinst av motsvarande storlek.
- Exempel på aktiemarknaden: Förlustaversion är en stark drivkraft där investerare tenderar att sälja sina vinnande aktier för tidigt (för att "säkra vinsten" och uppleva den mindre, men säkra, glädjen) och hålla kvar sina förlorande aktier för länge (för att undvika den smärtsamma känslan av att realisera en förlust i hopp om att kursen ska "komma tillbaka till noll"). Vi alla känner till det klassiska uttrycket "det är inte en förlust förens man har sålt!".
Hybris: Hybris är tendensen att överskatta sin egen förmåga, kunskap, precisionen i sina prognoser och kontrollen över händelser.
- Exempel på aktiemarknaden: En investerare som har haft några lyckade affärer i rad kan få svullhuvud och börja tro att de har en speciell förmåga att tajma marknaden eller konsekvent välja vinnaraktier. Detta kan leda till ökat risktagande och otillräcklig diversifiering. Dunning Kruger effekten, där personer med låg kompetens inom ett område tenderar att överskatta sin förmåga är också relevant här. Jag tror att alla som läser detta känner igen sig i Dunnig Kruger effekten, när man först började med börsen kändes allt jävligt enkelt. Nu efter många års erfarenhet så inser man mer och mer hur pass svårt detta faktiskt är. Allt blir inte lättare med tiden! 😅

Strategier för Rationellt Beslutsfattande: Så undviker du de psykologiska fällorna

Att helt eliminera känslornas och de kognitiva biasernas inflytande på investeringsbeslut är en orealistisk målsättning för de flesta människor, så länge man inte är psykopat. Dessa psykologiska mekanismer är djupt rotade i hur våra hjärnor fungerar. Målet är snarare att genom medvetenhet och med hjälp av konkreta strategier minska känslornas negativa inverkan på våra beslut. Det handlar om att skapa förutsättningar där trots att man är en känslostyrd varelse ändå kan agera på ett sätt som gynnar sina investeringsbeslut.

Utveckla en tydlig investeringsstrategi: Grunden för att motstå psykologiska fällor är att ha en tydlig och personligt anpassad investeringsstrategi. Detta innebär att:

Definiera finansiella mål och en tidsplan: Vad sparar du till och när behöver du pengarna? Tydliga mål ger riktning och minskar risken för impulsiva avsteg från strategin.
Risktolerans och investeringshorisont: Hur mycket risk är du bekväm med och hur länge kan du avvara kapitalet? En strategi som inte matchar din riskprofil kommer att vara svår att hålla fast vid under perioder av marknadsturbulens. Sover du dåligt om natten för att du tänker på dina positioner? Då har du antagligen för mycket risk!
Fokusera på processen, inte enbart på kortsiktiga utfall: En bra process leder oftare till bra utfall över tid, även om enskilda investeringar kan gå fel.
Ha en plan: Har man köpt en aktie i det långa perspektivet så tycker jag man är skyldig att sätta sig in i caset, förstå riskerna och har en plan med innehavet. Så innan du köper svara på dessa frågor: Varför ska du köpa aktien? Är denna aktie värd dina pengar? Vad är din syn på bolaget i det långa perspektivet? Vad skulle få dig att ändra din syn och sälja? Hur länge har du tänkt hålla positionen? Vad har bolaget för MOATs?
Ha förutbestämda handlingsplaner för olika marknadsscenarion: Bestäm i förväg hur du ska agera vid kraftiga upp eller nedgångar. Undvik att improvisera under emotionell stress. Jag har sedan tidigare skrivit en "handbok" för olika konk-scenarios på börsen. Exempelvis hur man bör agera vid hög inflation, vid krig, vid deflation och massor andra scenarios. Vill du läsa det kan du göra det här: https://www.fredrikochtobbe.se/post/konk-dokumenten-fredagsspecial

Vikten av långsiktighet och tålamod: Ett långsiktigt perspektiv är en av de bästa sätten att skydda sig mot kortsiktig marknadsvolatilitet:

Fokusera på dina långsiktiga mål: Låt inte dagliga eller veckovisa rörelser distrahera dig från din övergripande plan. Att "zooma ut" och se marknadens utveckling över flera år kan hjälpa till att sätta kortsiktiga rörelser i perspektiv. Samma sak kan gälla enskilda bolag.
Förstå marknadens historiska utveckling: Börsen har historiskt sett alltid återhämtat sig från nedgångar och kriser, även om det kan ta tid. Nedgångar kommer och går, varje enskilt år har SP500 i genomsnitt fallit med 16,3%. Så ha inte panik över lite nedgång!
Undvik att försöka "tajma marknaden": Att konsekvent lyckas köpa på botten och sälja på toppen är extremt svårt. Återigen här pratar jag om långsiktiga investeringar. När jag köper i min långsiktiga porfölj delar jag ofta upp köpet i flera omgångar och jag börjar handla när jag anser att den givna aktien bjuder på bra R/R.
Ha tålamod: Som Warren Buffett påpekade är marknaden ett verktyg för att överföra pengar från de otåliga till de tålmodiga. Den långsiktiga trenden är uppåt i marknaden och så tror jag också att det kommer se ut under kommande 20 år. Kommer det finnas krascher och stora nedgångar däremellan? Absolut!

Praktisk Riskhantering: Att aktivt hantera risker är avgörande för att skydda kapitalet och minska den emotionella stressen:

Diversifiera portföljen: Sprid dina investeringar över olika tillgångsslag (aktier, räntepapper), branscher och geografiska marknader för att minska den totala risken. Som en vis man en gång sade, diversifiering är den enda gratislunchen på marknaden.
Månadsspara regelbundet: Genom att investera en fast summa varje månad (så kallad "dollar-cost averaging") köper du både när marknaden är dyr och när den är billig vilket jämnar ut inköpskursen över tid och minskar risken för att investera ett stort belopp vid en topp i marknaden. Detta är ett exempel på hur automation kan minska utrymmet för impulsiva beslut. Ett automatiskt månadssparande in i ett gäng fonder är sällan en dum strategi för den som vill vara mer passiv.
Använd eventuellt stop-loss order: För enskilda aktieinnehav kan en stop-loss order som automatiskt säljer aktien om den når en förutbestämd kursnivå, hjälpa till att begränsa förluster. Detta är något jag alltid använt mig av i min trading och historiskt har det hjälpt mig. För långsiktiga positioner tycker jag dock inte att stoplosses kan vara ha en omvänd effekt.
Vill du lära dig mer om hur du använder stoploss så har jag gjort två stycken utbildningsvideos om det:
Investera med rätt kapital: Använd endast pengar som du har råd att förlora eller som du inte behöver på kort till medellång sikt. Detta minskar stressen vid nedgångar. Återigen, kan du inte sova om nätterna på grund av portföljen så har du antagligen för mycket risk.
Håll en "krigskassa": Att ha en del av portföljen i likvida medel kan ge handlingsutrymme och minska paniken när marknaden faller samt möjliggöra köp när tillfällen uppstår. Jag brukar alltid ha lite krigskassa redo. För stunden har jag dock inte det, men det beror på husbygget. När det är klart ska krigskassan återigen byggas upp!

Tekniker för Emotionell Kontroll: Att utveckla en förståelse för sina egna reaktionsmönster är centralt för dina investeringar:

Identifiera dina emotionella triggers och biaser: Bli medveten om vilka situationer eller tankar som tenderar att utlösa rädsla, girighet eller andra starka känslor hos dig.
Undvik panikförsäljning: När marknaden faller, ta ett djupt andetag och försök att bedöma situationen lugnt och rationellt innan du agerar.
Koppla bort från kortsiktigt "brus": Undvik att ständigt följa marknadens rörelser eller att överkonsumera nyhetsrubriker, särskilt under oroliga tider. Fokusera istället på långsiktiga analyser och din egen strategi. Jag själv har dragit ner REJÄLT på hur mycket nyheter jag konsumerar. När jag började lyssnade jag på varenda podd om börsen och följde varenda jävel på twitter. Nu för tiden följer jag ett fåtal twitter-konton och lyssnar bara på KAP bland poddarna.

Att Identifiera och Motverka specifika kognitiva fällor:

Motverka bekräftelsebias: Sök aktivt efter information och argument som talar emot din nuvarande investeringstes. Diskutera med personer som har en annan uppfattning. Denna är extremt viktig! Bland det värsta jag vet är personer som inte kan acceptera det faktum att det finns risker med deras investeringar. Man måste förstå och värdera dessa risker. Annars kommer man aldrig att lyckas på börsen.
Motverka förlustaversion: Fokusera på den framtida potentialen i dina innehav snarare än på tidigare, orealiserade förluster. Överväg att sätta tydliga regler för när en förlustposition ska säljas. Och om du nu har haft fel i din tes är det key att förstå vart det gick fel och lära sig av detta misstag. Att göra om samma misstag om och om igen är en dyr läxa på börsen.
Motverka flockbeteende: Gör alltid din egen grundläggande analys innan du investerar. Var skeptisk till "heta tips" och aktier som "alla pratar om". När folk skriver "ingen rek, gör egen analys" så låter det klyschigt men ack så viktigt det är.
Motverka hybris: Var ödmjuk inför marknadens komplexitet och slumpens roll. Utvärdera din beslutsprocess, inte bara utfallet av dina investeringar. Diversifiering är ett bra skydd mot enskilda missbedömningar.

Vägen till ett mer disciplinerat och framgångsrikt investerande

Denna Fredagsspecial har fokuserat på de komplexa psykologiska mekanismer som ofta leder investerare till beteendet att "köpa dyrt och sälja billigt". Genom att förstå fenomen som FOMO, FUD och flockbeteende, samt djupdyka i vanliga kognitiva biaser som bekräftelsebias, förlustaversion och överkonfidens så får vi en tydlig bild: framgångsrikt investerande handlar minst lika mycket om psykologisk disciplin och självinsikt som om finansiell analys och kunskap om markanden. Kraften i disciplin och förmågan att hantera sina egna känslor och tankefel är ofta det som skiljer framgångsrika långsiktiga investerare från de som ständigt faller offer för marknadens psykologiska berg och dalbana.

Att förstå att våra hjärnor är programmerade med genvägar som inte alltid är optimala i den moderna finansvärlden är det första och det kanske viktigaste steget mot att bryta negativa investeringsmönster. Det främsta målet med att förstå marknadspsykologi är dock inte nödvändigtvis att konsekvent "slå marknaden" utan snarare handlar det om att undvika de stora, självförvållade misstagen som förstör din avkastning. Som Warren Buffett har sagt är regel nummer ett att aldrig förlora pengar, och regel nummer två att aldrig glömma regel nummer ett.