Konk-Dokumenten : Fredagsspecial

Om det är något man har lärt sig genom åren på börsen så är det att stora nedgångar alltid är på lur. Det är nästan som en oskriven regel att marknaden förr eller senare kommer att drabbas av en betydande nedgång eller krasch. Oavsett hur skicklig man är som investerare eller hur lång erfarenhet man har så är det i princip omöjligt att helt och hållet undvika dessa nedgångar. Men vad som däremot inte är omöjligt är att vara väl förberedd när dessa nedgångar väl inträffar. Genom att vara påläst och ha en tydlig strategi på plats kan man minska skadorna och till och med dra nytta av de möjligheter som en kris kan medföra. Som legendaren Warren Buffett en gång sade "Be fearful when others are greedy and be greedy when others are fearful". Men det är svårt att håll huvudet kallt och agera rationellt när börsen konkar nedåt och då kan det vara extremt svårt att följa Buffetts råd. För att underlätta för sig själv behöver man en plan!

I denna Fredagsspecial vill jag dela med mig av mina egna så kallade "Konk-dokument" en personlig plan som jag har utvecklat för att hantera olika krisscenarion på börsen. Det handlar om hur man bör agera vid globala händelser som kan påverka marknaderna, såsom krig, pandemier, finansiella bubblor, inflationschocker och till och med deflationschocker. Genom att ha en strukturerad plan kan du som investerare undvika panik och istället fatta rationella, välgrundade beslut när krisen väl slår till. Innan vi går in på själva konk-dokumenten vill jag inleda med en viktig disclaimer för att undvika missförstånd. Jag förstår att det kan uppfattas som egoistiskt eller okänsligt att diskutera hur man kan tjäna pengar på globala kriser och osäkerheter. Men låt mig vara tydlig – den här hemsidan har ett tydligt fokus på aktier, investeringar och att navigera aktiemarknaden för att generera avkastning. Vår målsättning är att hjälpa investerare att förstå marknaden och utnyttja de möjligheter som uppstår, oavsett de bakomliggande händelserna. Om du däremot söker en mer traditionell nyhetsrapportering utan investeringsstrategier eller analyser kring hur geopolitiska händelser påverkar marknaderna så finns andra plattformar som Aftonbladet, SVT eller någon annan blaska som passar bättre för det ändamålet. Med det sagt... Låt oss nu dyka rakt in och sätta igång! Vi börja med att titta på hur många stora nedgångar börserna faktiskt har haft under sedan 1928. Bilden nedan visar den maximala nedgången för SP500 från den högsta stängningskursen för varje kalenderår sedan 1928. Den genomsnittliga nedgången under ett enskilt år under denna period har varit en nedgång på 16,3%. Alltså varje år så backar index i snitt med 16,3% vid något tillfälle.

https://www.bespokepremium.com/interactive/posts/think-big-blog/sp-500-drawdowns-by-year Och vi behöver inte backa långt bak i historiken för att hitta större nedgångar än så.

• Under 2022 backade SP500 med 26% som mest innan en botten satt. Detta var resultatet av flera olika faktorer. Höjda räntor, inflation och oro för en kommande lågkonjunktur pressade ner marknaderna.

  
  

• Under 2020 backade SP500 med 35% på bara 26 handelsdagar. Detta var en av de snabbaste börskrascherna i modern tid och orsakades av den globala spridningen av Coronapandemin. De snabba nedstängningarna och ett tvärstoppp i ekonomin skapade panik på marknaderna. Samtidigt svarade centralbanker och regeringar världen över ganska så snabbt med massiva stimulanser och räddningspaket vilket också ledde till en snabb återhämtning senare under året.

  
  

• Hösten/vintern 2018 backade SP500 med 20%. Den här nedgången utlöstes av oro kring höjda räntor och handelskonflikter. Framför allt mellan USA och Kina. Den ökade osäkerheten skapade volatilitet på marknaderna.

• Under Finanskrisen 2007-2009 föll SP500 med totalt 57% innan en botten var på plats. Den största nedgången under de senaste decennierna inträffade under finanskrisen. Där kollapsade den Amerikanska bostadsmarknaden och kreditmarknaderna efter att folk haft lite för roligt med lånade pengar. Detta utlöste i sin tur en global ekonomisk kris. Banker och finansiella institutioner stod på randen till konkurs och några gick också under. Det krävdes enorma räddningsaktioner och statliga ingripanden lite överallt för att stabilisera marknaderna. Det tog flera år för SP500 att återhämta sig helt från bottennivåerna. Närmare bestämt tog det 6 år för SP500 att göra ett nytt ATH.

Stora börsnedgångar är inte bara en del av historien de är även en oundviklig del av framtiden också. Med 100 % säkerhet kommer vi att uppleva fler kraftiga nedgångar framöver. Det är en naturlig del av marknadens cykler, och som investerare måste vi vara beredda på att navigera dessa perioder för att kunna dra nytta av de möjligheter som uppstår. Både under och efter nedgångarna. Det finns två stycken sanningar här i livet. Den ena är att vi kommer att dö så småningom och den andra är att en börsnedgång kommer att komma, någon gång!

Konk-dokument: Krig

Nu ska vi kika på mina konk-dokument. Först ut är Krig, som tyvärr är aktuellt nu igen. Generellt sett så har krig en relativt låg "impact" på börsen. I alla fall när man pratar om länder som inte är direkt i konflikten. Nedan ser ni hur SP500 har reagerat på flera olika krig. Man har faktiskt gjort det bättre att köpa SP500 än att sälja på dagen av invasionen.

Ett exempel i närtid är när Hamas anföll Israel den 7:e Oktober. Som ni ser i grafen nedan hände det inte speciellt mycket i SP500.

Men oron över ett större krig som drar in fler länder i global konflikten finns alltid med i bakhuvudet. Och hur skulle det egentligen se ut om vi fick ett tredje världskrig? Låt oss titta på hur det såg ut under andra världskriget. Eftersom att SP500 inte skapades förens 1957 så får vi istället titta på Dow Jones Industrial Average, där har vi historik sedan 1896. Det är rätt coolt! I alla fall så föll Dow Jones med 42% från och med att Tyskland klev in i Polen den första September 1939. Efter det föll indexet hela vägen fram tills att kriget började vända när Tyskarna körde fast på östfronten och USA började få framgångar i Stilla havet.

En annan viktig läxa från andra världskriget är följande: ÄG ABSOLUT INTE DEN FÖRLORANDE SIDAN. Detta är kanske lättare sagt än gjort. När Tyskland sakta men säkert började inse att kriget hade vänt så stängde man ner den Tyska börsen för att undvika utflöden och ytterligare panik. Börsen hölls stängd fram tills några år efter kriget. När börsen väl öppnades igen så konkade marknaden RAKT ner med nästan 80%.

https://www.investmentoffice.com/Observations/Markets_in_History/Stock_Markets_during_the_second_World_War.html Vi hoppas givetvis att det inte blir något mer riktigt storskaligt kring i världen. Men om det ändå skulle bli ett stort krig någon gång så finns det vissa tillgångar som tenderar att prestera bra, trots att det är krig. (Disclaimer, om det blir ett tredje världskrig så är nog våra investeringar på börsen ett av våra minsta bekymmer 😅).

Guld, Olja och Amerikanska dollarn är tillgångar som brukar prestera bra i samband med

krigsnyheter. Även vapentillverkare/krigsbolag såsom SAAB, Lockheed Martin, Rheinmetall och RTX är exempel på några. Vill du ha min bevakningslista som heter "Krig". Kan du ta del av den här: https://www.tradingview.com/watchlists/74383080/ Skulle det bli ett storskaligt krig tror jag inte heller man vill äga generella börsindex. I alla fall inte till en början. Kanske att man vågar börja köpa när man väl ser en riktning i vem/vilka som ser ut att vinna kriget. Istället tror jag att man vill ligga kort index istället för lång. Framförallt ligga kort de index hos länder som förväntas ta mest stryk. Ta som exempel att Kina invaderar Taiwan. Då tror jag snabbt att man kan ta en kort position i framförallt Kina eftersom att världen lär vara VÄLDIGT snabba på att skicka in tunga regleringar som begränsas all handel med Kina. Lite likt den rörelse vi fick när Ryssland invaderade Ukraina. Playbook för ett storskaligt krig:

• Lång vapentillverkare

• Lång olja

• Lång guld

• Lång USD

• Kort generella aktieindex

Konk-dokument: Pandemi

Nästa konkdokument är för Pandemier. Även detta har vi rätt färskt i minnet, tyvärr. 2020 slog pandemin till hårt mot marknaderna och index föll handlöst i flera dagar. På bara 26 handelsdagar hade SP500 tappat 35% av sitt totala värde. Efter det steppade centralbankerna in och från och med det drog en oförglömlig bull-marknad igång. Men det är en annan historia!

Lika självklart som att vi har upplevt stora börsnedgångar och kommer att möta fler i framtiden, är det att vi även kommer att se fler pandemier framöver. När man ser bilden nedan så ska man vara rejält kaxig om man vill påstå att Corona bör ha varit den sista pandemin.

https://www.frontiersin.org/journals/microbiology/articles/10.3389/fmicb.2020.631736/full

Från pandemin 2020 lärde man sig ett gäng bra läxor, bland annat att ekonomin tar TVÄRTSTOPP. Folk går inte/får inte gå till jobbet, man stannar hemma istället, det är stora restriktioner att förflytta sig mellan länder. Resandet dör.

Det här påverkar framförallt oljan. Och det såg vi tydligt under 2020. Under en kort period så var oljepriset till och med nere på negativt och där och då kunde du få betalt för att köpa olja 😅. Denna dramatiska prisutveckling var ett resultat av ett överflöd av olja i en värld där efterfrågan hade kollapsat, TOTALES! När restriktionerna för rörelse och resor infördes på en global skala så minskade konsumtionen av bränsle så snabbt att marknaden inte hann anpassa sig. Med det färskt i minnet har jag kommit fram till den fina insikten att om vi skulle uppleva ännu en global pandemi med liknande restriktioner och minskad rörlighet skulle det vara vettgit för att korta oljan. Efterfrågan på oljan lär kollapsa även vid nästa pandemi. Utöver att korta oljepriset kan det också vara smart att satsa mot oljebolagen. Precis som med själva oljan, blir företag som är starkt beroende av oljeproduktion och distribution också hårt drabbade under perioder där oljepriset faller. På tal om resandet såg vi också otroliga nedgångar bland restauranger, hotell, skidorter, konserter, festivaler, kryssningsbolag, flygbolag, biografer, nöjesparker. Konkurserna härjade fritt inom dessa sektorer. Vid en framtida pandemi där vi har liknande restriktioner och smittorisker är det rimligt att anta att dessa sektorer skulle drabbas igen. När människor undviker att resa, äta ute eller delta i stora folksamlingar för att minska smittorisken är det troligt att företag inom dessa branscher kommer att möta många negativa konsekvenser. Att korta bolag inom dessa sektorer kan därför vara ett vettigt move om vi ser en liknande global pandemi.

Men som den gamle filosofen Aristoteles en gång sade (antagligen) "När någonting konkar så håsar något annat". När alla sitter hemma och inte längre får gå till jobbet så gynnar det andra bolag. Exempelvis såg vi urstarka siffror från gamingbolag, "contentbolag" såsom Netflix, online casinon, friluftsbolag (då alla helt plötsligt skulle bli naturmänniskor), husdjur skulle alla också ha och helt plötsligt skulle varenda jävel bygga om altanerna istället för att åka till utlandet på semester. I en framtida pandemi tror jag också att "stanna hemma-aktier" kommer att vara vinnare.

En annan uppenbar lång är bolag som jobbar på att lösa läkemedel till den nya pandemin. Under 2020 såg vi helt brutala uppgångar i flera olika läkemedelsbolag som alla körde ett race med att först få fram ett vaccin. Även bolag som jobbar med "hälsoprodukter" kan vara av intresse. Exempelvis bolag som säljer handsprit, ansiktsmasker och så vidare. Moderna som utvecklade vaccin steg med 2644% på bara 376 handelsdagar!

Till denna kategori kan vi också slänga in ett gäng aktier som lär prestera bra till en början.

Dessa kallar jag "panikaktier". När nyheterna om pandemin först nådde folket, vad skedde? Jo, alla började "preppa" och sprang till matbutikerna för att fylla på med handsprit, toapapper och diverse livsmedel. Denna typ av bolag känns också som en uppenbar lång om en ny pandemi slår till. Jag vill dock poängtera att till en början lär ALLT falla nedåt. Så man behöver nog inte kasta sig över dessa aktier utan man kan nog avvakta någon vecka in i konken innan man köper. I grafen nedan ser ni Walmart och SP500. Under perioden Februari till 20:e Mars backade SP500 med 30% medan Walmart gick +1%. STABILT!

Sen kommer vi till Guld och dollarn. När ni läst igenom konk-dokumenten kommer ni att inse att Guld och dollarn är ett återkommande tema på tillgångar som presterar bra i kristider. Under pandemin föll DXY (dollarindex) med 5% från toppen till botten medan SP500 backade med 35%. Under samma period backade Guldet med 13%. Så även om tillgångarna initialt föll tillbaka så var köparna snabba med att positionera sig i dessa tillgångar för vidare uppgång. Från botten i Mars 2020 steg guldet sedan med 42% på bara 5 månader. Nedan ser ni hur Guld, DXY och SP500 presterade under de första månaderna av 2020 i samband med pandemin.

Även obligationer stod emot nedgången bra. Nedan ser ni IEF, 7-10 åriga obligationer vs SP500 under pandeminedgången. Det kan vara bra att ha med sig i bakhuvudet, att när det stökar till sig på marknaden är Guld, dollar och Guld ofta tillflyktsorten för investerare.

Playbook för pandemi:

• Lång läkemedelsbolag som jobbar på lösning

• Lång "stanna-hemma aktier"

• Lång livsmedelsbolag

• Lång USD

• Lång Guld

• Lång obligationer

• Kort "upplevelsebolag"

• Kort olja

• Kort oljebolag

• Kort index fram tills att centralbankerna börjar spruta ur sig deg.

Konk-Dokument: Inflationschock Kort beskrivet så är inflation då penningmängden ökar men penningvärdet sjunker. På ren svenska så tappar pengar i värde och saker blir dyrare. Efter att håsen från pandemin hade lagt sig stod vi där med börserna på ATH, nollräntor

runt om i världen, alla var maxbelånade, skuldbergen var större än någonsin och alla hade lämnat sitt jobb för att antingen bli heltidstraders eller onlyfans-modeller. Bolag värderades efter EV/TAM och vi hade fått nya hjältar på börsen (nu såhär i efterhand var dom nog närmare brottslingar än hjältar) så som Ibra Kadabra, Ilija Batljan och Cathie Woods. Warren Buffett var passé konstaterade finanstwitter. Cathie, Ilija, Ibra & Co var dom nya ledstjärnorna på himlen. Sakta men säkert började musiken från pandemipartyt att tystna och bakfyllan började slå till. Som Nelly Furtado hade sagt "All good things come to an end". Politikerna och centralbankerna runt om i världen stod inför ett uppvaknande utan dess like. Tydligen så visade det sig att man inte kan trycka 40% av alla dollar som är i omlopp under bara 2 års tid utan att det leder till stora konsekvenser. Och konsekvenserna var tydliga! Inflationen började spika runt om i världen men centralbankirerna höll fast vid inflationen var övergående, det var bara en liten studs uppåt innan den skulle vända ner igen. Oj så fel dom hade!

Fraktpriserna spikade med 617%, priset på gurka skenade iväg med 90% och helt plötsligt var vi alla mycket fattigare än vi hade varit innan.

https://tradingeconomics.com/commodity/containerized-freight-index Centralbankerna behövde ta till sitt favoritvapen. Nämligen räntorna. Kanske en aning för sent, men i alla fall. Räntorna höjdes och privatpersoner stod där med stora lån, höga räntor och hög inflation. En riktig jävla häxblandning som man inte ens skulle hälla i sig på en efterfest med tillsammans med Powell. Men även om inflationsuppgången och pandemin (som bäddade för den) var en riktig shitshow så lärde man sig en hel del

värdefulla saker. Bland annat att Guld är en bra inflationshedge och att krypto är en helt värdelös inflationshedge. Det var i mitten av 2021 som inflationen verkligen började ta fart runt om i värden. Till höger i bild ser ni den Sveriges KPI. Juli 2021 stod KPI på 1,3%. I Januari 2023 var den istället på 12,3%. Så hur presterade Guld vs det "digitala guldet" under denna period? Mixat, är väl det snabba svaret. Guld steg med +9% medan Bitcoin gick -35% och ETH backade med -31%. Och som ni ser har jag till och med varit "snäll" i min mätning. Jag har inte ens mätt från och med när krypto faktiskt toppade av.

Gör vi det och mäter från kryptotoppen så ser det istället ut enligt nedan. Ingen rolig hedge det där!

Även om USA printade pengar som aldrig förr får vi återigen lyfta fram den Amerikanska dollarn som en vettig hedge mot det mesta. DXY steg med +11% under samma period som inflationen gick från under 2% till över 12%. Det är bättre än de flesta tillgångar!

Efter guld och dollarn börjar det bli skralt med tillgångar som presterade riktigt bra under inflationsuppgången. Men det finns de tillgångar som i alla fall presterade mycket bättre än generella index. Det var de klassiska "defensiva" sektorerna såsom konsumentvaror (XLP), Utilities (XLU) och Healthcare (XLV). I bilden nedan ser ni hur dessa sektorer + SP500 presterade från toppen 2021 till botten i Oktober 2022. XLU -5,4%, XLP -11%, XLV -12% medan SP500 backade med -23%. Det är inte alltid man kan hitta tillgångar som går rakt upp. Kan man istället undvika rejält med nedsida i tillgångar som ändå presterar bättre än index (även om prestationen är negativ) så är det i min mening ett positivt utfall för ens portfölj.

Det alla dessa sektorer som presterade bra har gemensamt är att dessa är starka "prissättare". Med det menar jag att läkemedelsbolag, elbolag, infrastruktursbolag och livsmedelsbolag har lätt att höja upp prislappen mot sina konsumenter. Blir maten eller läkemedel dyrare så kommer folk att köpa dessa ändå! Det har vi sett tydligt under dom senaste åren. Exakt alla klagar på matpriserna men likförbannat måste vi äta mat och det slutar ändå med att vi handlar, ungefär lika mycket som förut. Även om priserna har höjts. Starka prissättare är i min mening en bra position när inflationen tilltar. Vill du läsa mer om prissättare så har jag sedan tidigare skrivit ett utbildningsinlägg om ämnet. Det kan du läsa här: https://www.fredrikochtobbe.se/fundamental-analys-utbildning/pricing-power

Jag skulle också vilja slänge in bolag såsom Amazon, Google och Microsoft i denna kategori. Jag tycker att dessa 3 jättar visade på att dom kan minsann växa även under hög inflation. Deras tjänster är så pass viktiga för att andra bolags verksamheter ska fungera. Aktierna fick inte mycket kärlek initial eftersom att vi egentligen inte har haft någon rejäl infaltion medan dessa bolag har varit störst i världen. I framtida utbildningsböcker om aktier tror jag att techjättarna kommer att lyftas fram som vettig exponering under hög inflation. Detta går också att koppla till att bolagen är "tillgångslätta". Med det menar jag att bolagen behöver relativt låg input för att få ut mycket output. Tillgångslätta bolag har jag sedan tidigare skrivit ett utbildningsinlägg om. Så jag går inte in mycket djupare på det. Om du vill läsa inlägget kan du göra det här: https://www.fredrikochtobbe.se/fundamental-analys-utbildning/vad-%C3%A4r-roa-g%3F Så då har vi kommit fram till att Guld, USD, starka prissättare och tillgångslätta bolag är vettiga positioner om inflationen skulle komma tillbaka. Finns det något mer? Råvaror generellt är också en kategori jag skulle vilja kasta in. Majs, Havre, Vete, olja med flera presterade också starkt när inflationen skenade iväg. Men här kan man också ställa sig frågan "vad är hönan och vad är ägget?". En stor anledningen till uppgången i just dessa råvaror var kriget i Ukraina. Fick vi hög inflation på grund av råvarornas uppgång, eller gick dessa råvaror bra på grund av inflationen? Tittar man på fler tillfällen historiskt där inflationen har varit hög så finns det en trend att råvaror presterar bra under "inflationschockar". Högre inflation leder i slutändan till att centralbankerna skruvar upp räntorna. När räntorna väl skruvas upp, eller när det börjar spekuleras i att räntorna kommer att höjas så är ett uppenbart play att korta räntekänsliga tillgångar. Till denna kategori kan vi addera fastigheter, byggbolag, icke lönsamma tillväxtbolag och bolag med hög skuldsättning.

Som alltid vid kristider kan vi också slänga in en kort position i index. Det räcker med att titta på perioden från toppen 2021 till botten 2022 där hög inflation och höjda räntor låg bakom nedgången.

Playbook för Inflationschock:

• Lång Guld

• Lång USD

• Lång starka prissättare

• Lång råvaror

• Lång tillgångslätta bolag

• Kort räntekänsliga bolag/sektorer

• Kort index.

Konk-Dokument: Deflation

Deflation är det motsatta till inflation och är inte alls lika vanligt. Det vill säga att penningmängden

minskar och/eller penningvärdet ökar. Pengar blir alltså mer värda. Detta skall icke förväxlas med disinflation. Disinflation innebär att inflationstakten blir lägre. Disinflation har vi egentligen haft i Sverige sedan KPI toppade av. Deflation får vi först när KPI noteras under nollan. Det vill säga att priserna sjunker på riktigt. Även om KPI går från 3% till 1% så innebär det inte att priserna sjunker. Det innebär bara att takten i prisuppgången har minskat. Så vi pratar alltså deflation och inte disinflation. Vill du höra mer om deflation så har jag givetvis skrivit ett inlägg om detta sedan tidigare. Det inlägget kan du läsa här: https://www.fredrikochtobbe.se/post/allt-du-beh%C3%B6ver-veta-om-deflation-kan-det-ligga-runt-h%C3%B6rnet

Deflation är som sagt mycket mer ovanligt än inflation. Senast den Amerikanska ekonomin hade hög deflation var under 30-talet till följd/i samband med den stora depressionen. Då föll priserna med 10% per år mellan 1930-1933. Det låter kanske roligt tänker du, "allt blir ju billigare, perfekt för mig!". Så kul är det antagligen inte. Detta eftersom att deflation kan uppstå på två vis. 1) Kollaps i efterfrågan, och 2) lavinartad ökning i utbudet. Vi börjar med nummer 1. En stor ekonomisk nedgång som leder till skyhög arbetslöshet skulle kunna vara ett exempel där efterfrågan kollapsar. Har folk inga jobb så kommer inga pengar in, kommer inga pengar in så spenderas inga pengar, spenderas inga pengar gör bolagen inga vinster, gör bolagen inga vinster behöver dom kapa kostnader, kapade kostnader innebär oftast kapa ner på personalen, kapad personal innebär fler arbetslösa, fortfarande inga vinster för bolagen leder till prispress på grund av den låga efterfrågan och vips så har vi en ond spiral av deflation. Med andra ord så kommer inte deflation att vara trevligt. Även om priserna går ner. Ekonomin lär suga och den lär suga hårt! Ungefär som det såg ut under den stora depressionen.

Nummer 2) Ett kraftigt ökat utbud skulle i teorin också kunna leda till deflation. Men här är det svårare att se ett rimligt scenario där hela länders ekonomier skulle hamna i deflation. Det är desto vanligare att deflation sker i vissa enskilda sektorer. Ett exempel på det är oljesektorn under inledningen av pandemin. Oljebolagen hade höga "lagernivåer" av olja och stod med ett rejält utbud medan efterfrågan hade kollapsat. Ett annat exempel är teknik som i många fall kan beskrivas som deflatoriskt i sin natur. Teknikutvecklingen går fort och låter man 1 år passera så är det stor sannolikhet att ens teknik är utdaterad. Processerna blir hela tiden mer effektiva och bolagen som tillverkar behöver mindre input för att få ut mer output. Ta mobiltelefonen som exempel. När den första mobilen lanserades på 1984 kostade den närmare $4000 och du kunde knappt ringa på den. Nu kan man få en fungerande telefon som mer eller mindre är en liten förklädd dator för en väldigt billig peng. Varför? Processen har effektiviserats, fler aktörer, större konkurrens och teknologiska framsteg har lett till massproduktion, vilket i sin tur har sänkt kostnaderna för tillverkningen. Dessutom har innovationer inom halvledare och komponenter gjort det möjligt att producera bättre och billigare enheter. Skalfördelar och globalisering har också spelat en stor roll, då tillverkning har flyttats till länder med lägre produktionskostnader. Slutligen har konsumenternas efterfrågan och marknadens mognad drivit utvecklingen av smartphones, vilket resulterat i ett bredare utbud av modeller till olika prisklasser.

Så deflation sker hela tiden runt om i ekonomin i olika sektorer men inte i speciellt stor skala. En kollaps av efterfrågan hade också kunnat leda till att utbudet snabbt exploderar. Om vi av någon anledning får tvärstopp i ekonomin och efterfrågan minskar så kommer utbudet snabbt att öka. Alla bolag har sina produkter på lager och helt plötsligt så slutar kunderna att handla. Det kommer att leda till att bolagen sänker sina priser och återigen har vi en ond spiral av högt utbud och låg efterfrågan. Nu tror jag att alla är med på vand deflation innebär. Så låt oss nu titta på hur man kan positionera sig om ekonomin skulle hamna i deflation. Till och börja med vill jag bara disclaima att det finns inte så mycket data på hur börsen har presterat under hög deflation. Det är typ 1930-talet USA, under den stora depressionen, som är det senaste tillfället att titta på, ish. Om man nu inte ska kika på typ Japan. Men men! Svaret på frågan om vilka tillgångar som

bör prestera bra i deflation tror jag ligger i själva definitionen av deflation. "penningmängden minskar och/eller penningvärdet ökar. ". Blir pengar mer värda så är cash absolut en vettig position att ha. Cash is king! Spinner vi vidare på temat cash kan vi också snabbt dra tankarna till stabila bolag med höga utdelningar. Om utdelningen du får idag är värd mer imorgon på grund av deflationen så bör också högutdelande bolag vara en bra exponering. Detta beror givetvis på hur pass konkigt det blir i den verkliga ekonomin. Kanske ställer bolagen in sina utdelningar om det blir riktigt illa? Men, stabila bolag som delar ut mycket pengar och som har testats av ekonomiska kriser förr, bör alltså vara en vettig exponering. Bolag med stora cash-positioner bör också vara en bra investering. Exempelvis Berkshire som numera sitter på en kassa om $277 miljarder. Dessa pengar skulle öka i värde om det var deflation i ekonomin och vips så skulle Mr Buffett ännu en gång se ut som ett geni! Å andra sidan vill man inte äga bolag med väldigt hög skuldsättning. Avbetalningarna på lånen blir större och större om penningvärdet ökar. Det blir alltså det motsatta mot hur lån fungerar idag. Har man ett stort bolån så räknar man med att detta bolån med tiden kommer att ätas upp av inflationen, delvis. Här förutsätter jag dock att du inte bor i Island där bolånen räknas upp i takt med inflationen. Att sitta på ett Isländskt bolån dom senaste åren måste ha varit ungefär lika roligt som när Cathie Woods positionerar sig i ens största innehav.

https://sverigesradio.se/artikel/skenande-bostadslan-pa-island-blir-bara-dyrare-och-dyrare

Likaså bör statsobligationer i stabila länder vara ett vettigt bet. Detta eftersom dom "delar ut" mycket pengar i form av sin kupongränta. Vill du läsa mer om obligationer så har jag sedan tidigare skrivit 2 utbildningsinlägg om det: https://www.fredrikochtobbe.se/post/allt-du-beh%C3%B6ver-veta-om-obligationer-ish och: https://www.fredrikochtobbe.se/fundamental-analys-utbildning/l%C3%A5ngr%C3%A4ntan-och-statsobligationer

Vi måste också titta till guldet. Under den stora depressionen så mådde nästan alla tillgångar dåligt. Men Guld presterade bra, även vid denna krasch. "Hur bra kan Guldet ha presterat? På den tiden var väl ändå guldpriset låst?" tänker säkert några av er som har läst lite ekonomihistoria. Det har ni alldeles rätt i!

År 1934 låstes guldpriset i USA genom Gold Reserve Act som fastställde priset till 35 USD per uns. Detta skedde efter att president Franklin D. Roosevelt 1933 hade genomfört en

rad åtgärder, inklusive nationaliseringen av guld vilket i grund och botten förbjöd privatpersoner från att äga investeringsguld. Roosevelt devalverade också den amerikanska dollarn genom att höja det officiella guldpriset från 20,67 USD till 35 USD per uns, vilket innebar en betydande ökning av regeringens guldreserver. Detta var ett försök att bekämpa deflationen och stimulera den amerikanska ekonomin under den stora depressionen. Gold Reserve Act låste guld priset i USA och ska inte förväxlas med Bretton Woods-avtalet som var en global överenskommelse mellan 44 länder om att den Amerikanska dollarn skulle fungera som världens reservvaluta och den Amerikanska dollarn ska vara knuten till guldet. År 1971 avslutades Bretton Woods avtalet efter att president Nixon övergav guldstandarden. Efter det har valutor tappat i värde och skulderna spikat upp i taket. Men allt det där är ett sidospår och förtjänar nog ett eget inlägg! Tillbaka till att prata om Guld och deflation... När guldpriset var fast vid $35 per uns och privat ägande av guld var förbjudet kunde investerare istället vända sig till Guld-aktier. Homestake Mining som på den här tiden var den största amerikanska guldproducenten steg med 474% och Dome Mines, Kanadas största producent av guld ökade med 558%. Det imponerande med detta är att under samma period sjönk Dow Jones med 73%. Guldaktier visade en enorm relativ styrka och ökade även sina utdelningar betydligt under krisen.

https://goldsilver.com/blog/surviving-the-crash-of-1929-how-gold-stocks-defied-the-great-depression/

Så under den stora depressionen fungerade Guld som hedge. Sen är frågan om det fungerade eftersom att dollarn var knuten till guldet och dollarns värde ökade under deflationen eller om det bara var så att Guldet var en bra hedge även denna gång. Playbook för Deflation:

• Lång cash

• Lång stabila utdelande bolag

• Lång statsobligationer i stabila länder

• Lång bolag med stora cash positioner

• Lång Guld

• Kort bolag med höga skulder

• Kort index

Konk-Dokument: Finanskris Det här är väl den lurigaste av dem alla eftersom att finanskriser kan se väldigt annorlunda ut och i många fall kan finanskriser flyta samman med exempelvis krig, inflation, deflation, pandemier och så vidare. När jag personligen tänker på en finanskris så tänker jag på en skuldbubbla som spricker. Vi har sett dom många gånger om vi blickar bakåt och vi kommer antagligen att se många även framåt. Jag tänker att vi ska hålla detta kapitel relativt kort. Det är redan ett väldigt långt inlägg och jag vill ju att ni faktiskt ska läsa igenom hela.

Tittar vi på finanskrisen 2008 i USA så fanns det ett gäng tillgångar där man kunde gömma sig. Vid det här laget har ni nog börjat se en röd tråd. Det finns vissa tillgångar som har presterat bra vid nästan varje kris. Guld och obligationer var två stycken tillgångar som presterade bra även när finanskrisen begav sig. I bilden ser ni performance av Guld, TLT +20 åriga obligationer, IEF 7-10 åriga obligationer och SP500 mellan perioden Oktober 2007 till Mars 2009. Medan Guld levererade en avkastning på +22% så föll SP500 med 51%

Nu menar jag inte att man ska ha varit en superman och gått all out index precis på toppen och istället gått all in Guld. Det är extremt osannolikt att anta. Men dit jag vill komma med det här är att det finns vissa tillgångar som historiskt har presterat bra i kriser och varje gång vi ser rädsla i marknaden så steppar dessa tillgångar upp och gör resan lite mindre obehaglig. Jag har gjort en video om hur en portföljs avkastning och volatilitet förbättras om man bara plockar in en liten andel guld och obligationer i en långsiktig portfölj.

https://www.youtube.com/watch?v=OI-gjjLPv0Y

Eftersom att finanskriser kan grunda sig i många olika saker så kommer jag inte gå in mer på djupet än såhär: Banker hamnar ofta i skottlinjen när det handlar om skuldbubblor. Så banksektorn kan vara bra att hålla sig undan ifrån. Därav kommer Playbook att se ut enligt nedan... Playbook för Finanskris:

• Lång Guld

• Lång obligationer

• Kort index

• Kort bank.

Nu ska vi över till den sista och kanske även den viktigaste playbooken. Hur vi investerar och handlar på börsen skiljer sig från individ till individ. Det är inte alla som vill vara aktiva i sin portfölj och även om man ser vad som håller på att hända i ekonomin kan det vara svårt att faktiskt agera på börsen. Därför vill jag också lyfta fram en sista "strategi" som mer eller mindre är odödlig över tid. Det är att köpa BRA BOLAG TILL BRA PRIS. När dessa kriser kommer och går så uppstår det fantastiska köpmöjligheter för den som är långsiktig. Och varje kris har förr eller senare återhämtat sig och rätt som det är så står börsen på nya högsta nivåer och krisen som man en gång hade panik över är numera ett hack i kurvan. Eller vad säger ni om SP500 som ni ser nedan i bild? IT-bubblan, Finanskrisen och Coronakraschen ser inte längre så allvarliga ut. Ellerhur?

Så för den som inte vill vara speciellt aktiv vill jag säga följande: Håll huvudet kallt, fokusera på att köpa bra bolag till bra pris och fundera över att kanske addera lite Guld och Obligationer till portföljen för att få en lugnare resa vid nästa kris! Det var allt jag hade för denna Fredagsspecial. Jag hoppas att ni uppskattade den och att ni fann den lärorik. Vi ses i Fredagsliven klockan 09:00. Ha det!