Vad ska en aktie kosta, del 3

Man brukar prata om den irrationella Mr. Market - figuren som varje dag kommer förbi och frågar om han kan köpa några aktier. Beroende på Mr Markets humör - marknadens sentiment - erbjuds olika priser. Ibland läggs ett högt bud, ibland ett lågt. På kort sikt är det helt sentiment som styr. Kanske är det allmän baisse, kanske är det en trigger, eller kanske att någon jävel sitter och jinxar i Spiltan-kanalen på discord (ni vet vilka ni är).

På längre sikt är det dock svårt att komma ifrån att det är själva bolaget och dess vinster som styr aktiekursen.

Men vad styr bolagets vinster?

Att skriva siffror i Excel ger i sig ingen direkt edge i marknaden. Att sätta 10% tillväxt och 8% ebit-marginal är inte en analys. Att veta varför bolaget ska växa är vad som gör det till en analys.

Som vanligt måste jag återigen påpeka att ingen vet, men de gissningar vi kallar estimat kan vara mer eller mindre grundade i någonting.

Man börjar med tre olika triggers: Försäljning, kostnader, och investeringar.

Kostnadskontroll och investeringar är viktiga, men blir väldigt mycket case by case. Det är också något som kräver en sorts handling som försäljningen (som detta inlägg kommer handla om) inte kräver. Åtminstone inte på samma sätt.

Försäljningen är också det som i längden är det viktigaste. Ett besparingsprogram kan under en period göra underverk, men man kan bara spara till en viss gräns.

Analysen

För att en investering ska bli bra måste man, på ett eller annat sätt, ha en syn som skiljer sig från marknadens.

Då kan tabellen här nedanför vara en bra grund.

Högre volymer leder till större försäljningstillväxt. Ett exempel är Björn Borg, där Messi plötsligt började dyka upp överallt (till synes utan att vara sponsrad) i deras kallingar. Detta gynnade helt uppenbart försäljningen.

Pris och försäljningsmix kan påverka både försäljningen och marginalerna. Jag var i en Kitch'n-affär för ett knappt år sedan sedan (Kitch'n är, eller åtminstone var, del av det danska bolaget TCM), och såg att affären skulle stänga, och att allt reades ut. En googling senare visade det sig att de skulle krympa kedjan och att flera butiker skulle stänga. Att rea ut sina produkter kan vara bra för försäljningstillväxten, men kan vara skoningslöst för marginalerna. Då stod aktien i 70dkk. Några månader senare stod den i 35.

Ett bolag som bör kunna gynnas av en operativ hävstång är New Waves med sitt stora lager. När försäljningen går bra kan man ha sitt stora lager, för att tömma det när tiderna försämras. Kostnaderna för lagerhållningen minskar, samtidigt som försäljningen inte påverkas. Det gör att marginalerna kan öka mer än vad själva försäljningen ger sken utav.

Ett annat exempel skulle kunna vara bolaget Duni, som bland annat håller på med servetter och takeaway-kartonger i papp, där priset på pappersmassa kan få resultatet att svänga rejält. 5% i prisskillnad ger ungefär 18mkr i vinstskillnad. Om man tajmar det rätt kan man använda den sortens operationella hävstång till sin fördel.

Sist ska man också tänka på skalfördelar, och hur bolaget kan dra nytta av sin storlek eller marknadsposition för att till exempel få lägre inköpspriser.

Ett annat exempel är att dra ner kostnaderna genom att producera ett stort antal varor. Det gör att man kan pressa priserna utan att faktiskt behöva sälja dem till underpris.

Så när ni nu gör era excel-ark med estimat, försök tänka på varför ni antar en viss tillväxt och marginal och inte bara att ni gör det.