Nu när haussen verkligen är tillbaka tänkte jag skriva om ett av mina favoritämnen på börsen - Risk.
I just detta inlägg kommer jag fokusera på finansiell risk, och främst då på belåning.
Först kan man ju kolla vad belåning faktiskt kan göra med avkastningen, så här följer ett väldigt lätt exempel.
Tänk dig att du köper aktier för 1000kr.
Eftersom det är hausse säljer du dem igen efter en vecka för 1500kr.
Då har du tjänat 500kr.
Men eftersom det är sån galen hausse är du inte riktigt nöjd. Så du köper andra aktier för 1000kr, men denna gång lånar du 500kr. Du använder alltså 500kr från ditt konto, och 500kr från någon annans konto. Du säljer återigen dessa för 1500. Du måste betala tillbaka 500kr, och får ta resten själv. Du har alltså tjänat 1000kr istället för 500kr, bara genom att ta lite belåning.
Det är ungefär denna bild många målar upp. Genom belåning kan du öka din avkastning väldigt mycket, vilket är helt sant. Belåning kan vara väldigt effektivt om det används på rätt sätt.
Det man pratar om lite mindre om är antalet utfall du faktiskt kan klara av.
Japan har, som ni kanske vet, en bolagskultur som är lite annorlunda västvärldens.
Där finns lite drygt 100 bolag som har funnits i över 500 år, och till och med några som sägs ha funnits i 1000 år.
Dessa bolag har överlevt krig, naturkatastrofer, oändligt antal recessioner och depressioner, och alla möjliga politiska situationer.
Det dessa bolag har gemensamt är att de aldrigt skuldsatt sig, och alltid har en stort kassa.
Skuldsättning kan som sagt vara bra, men det kan också begränsa vad du som investerare klarar av.
Det handlar inte bara on aktiers volatilitet, utan även ditt privatlivs volatilitet.

Tänk dig att du gjort allt "rätt" - du har en buffert utanför börsen ifall något oförutsett händer, du investerar bara pengar du inte behöver, och du investerar inte lånade pengar.
Du kan då klara oförutsedda börsfall, men även oförutsedda händelser i livet. Vad händer om du blir sjuk, om din partner förlorar jobbet, om kylen går sönder, osv? Egentligen ingenting.

Nu föreställ dig att du belånar dina aktier. Inte jättemycket, men ändå litegrann. Om det går bra så går det bra, men samtidigt har du satt upp begränsningar för dig själv ifall det inte skulle gå bra. Du har helt enkelt tagit ner antalet utfall du faktiskt kan klara dig igenom. I just detta fall är det nog bara börsen som kan påverkas, givet att du fortfarande har en buffert. Men om börsen går dåligt så ändras dina förutsättningar.
Vi kan ta samma exempel som tidigare. Du lånar 500kr för att köpa aktier för 1000kr, men istället för att få en positiv kursutveckling blir det nu en negativ utveckling för aktien. På 500kr bestämmer du för att ta stoppen.
Eftersom banken fortfarande vill ha tillbaka de pengar du lånade måste du betala tillbaka 500kr. Så utöver de 500kr som du gick back kommer du även behöva betala tillbaka 500kr. Ingen jättebra affär, men du klarar dig.

I det sista exemplet är du hårt belånad och tänker att börsen är riskfri. Allt går ju upp, så varför behöver man en buffert?
Nu har du begränsat dig till att nästan enbart klara positiva utfall.
Ni fattar poängen. Om något oförutsett händer så kommer din ekonomi, även utanför börsen, drabbas.
Och tänk på att börsen inte är frånkopplat från privatlivet. Om du blir sjuk, eller om bilen går sönder, så kan du inte betala med värdepapper.
Det samma gäller givetvis bolag. Ni märkte kanske hur bolagsvinster gick upp i rök så fort räntan höjdes. Ja, räntan höjdes väldigt snabbt, men de gick ändå bara upp till runt 4%.
Vad hände med de bolag som dels hade hög skuld, och samtidigt såg sjunkande försäljning? Jo, i många fall gick bolagen i konkurs.
Så när du tänker på belåning, även när du analyserar bolag, tänk belåning som antalet utfall du eller ditt bolag faktiskt kan klara av.
Comments