Rapportkommentar Arise Q2 2024

Tidigare denna månad publicerade jag en uppdatering om de svensknoterade vindkraftsbolagen. Nu har Arise bekänt färg, och av Q2 att döma går det fortfarande bra för investeringar i svensk vindkraft. Överblick över vindkraft som investering 

Rapportkommentar Arise Q2 2024

Först och främst ett kort ord om utformning av Arise kvartalsrapport. Stilen på rapporten är fortsatt densamma, men Q2-rapporten är bolagets första med deras nya logotyp. Den gamla, tjusig som den var med en vindsnurra inbakad i bolagets namn, har ersatts av en figur som både kan symbolisera en blomma, en vindsnurra och solen. Bytet av logotypen uppges bättre reflektera bolagets nuvarande strategi och deras befintliga position, men också vart bolaget är på väg. Liksom jag utvecklade i min senaste text om vindkraftsbolagen har dessa under de senaste åren breddat sig från framförallt landbaserad vindkraft till att ha ett stort fokus på energilagring och solenergi. Arise är inte annorlunda. 

Nu om Q2-rapporten. I denna uppger bolaget att de är i fas med deras finansiella mål, dvs att nå en projektportfölj om 10.000 MW vid slutet av 2025 och även göra substantiella försäljningar av projekt under 2024-2025 och därefter ha en löpande stor försäljning av projekt under de följande tre åren. I Q2-rapporten slutar Arise att redovisa status för varje enskild projekt och motiverar på Q&A detta med att det nu är så många att det blir rörigt. Istället redovisas projekt enligt kategorierna sen respektive tidig fas och enligt vilket land de utvecklas. Fördelningen mellan vind, sol och batteri redovisas ej. Förändringen är negativ för investerare, som nu har mindre insyn i verksamheten, men bra för Arises ledning i den meningen att de slipper svara för enskilda förseningar i projekt. Vad gäller projektportföljen har denna fortsatt växa och mogna under kvartalet: 745 MW tillkom i tidig fas, samtidigt som 175 MW batteriprojekt flyttats från tidig till sen fas i Sverige och Finland. Dessa projekt kännetecknas av kortare ledtider men också substantiellt lägre lönsamhet. Med dessa förändringar utgör sen fas nu 1065 MW av bolagets 7865 MW portfölj men cirka halva portföljen i sen fas härrör från det till 51% ägda dotterbolaget Pohjan Voimas - vilket återigen leder till lägre lönsamhet. 

Bolaget har historiskt haft en lönsamhet på 1-2 MSEK i bruttovinst per såld MW och Redeye väntar sig ca 1 MSEK framöver. I de senaste projektförsäljningarna inom landbaserad vindkraft har multipeln varit något lägre än det historiskta snittet. Arise nuvarande finansiella mål är att sälja totalt 400 MW under perioden 2024-2025 och Redeye väntar sig att 50 MW säljs i Q4 2024 (varav åtminstone 20 MW batterilagring) och ytterligare 370 MW nästkommande år. Det innebär att innevarande period, Q3, sannolikt kommer vara relativt händelsefattig för Arise då inga nya intäkter kommer tillfalla från Lebo (men redovisningsfördelningen mellan Production/Development kommer ändras) och inga projekt säljs.

Vad gäller Q2 så hände det dock en hel del spännande. För det första installerades Arise vindpark Lebo färdigt, vilket ökar bolagets produktionskapacitet med 25% och därtill sänker den genomsnittliga åldern på bolagets egenägda elproduktionsverk. Dessutom har bolaget varit mycket aktiva i deras projektportfölj, som både vuxit och mognat. Därtill har ledningen varit aktieägarvänliga med såväl höjd utdelning (infördes för första gången 2023) och stora aktieåterköp om 5% av de utestående aktierna under H1 2024 (total kostnad 97 MSEK). 

Siffrorna för de andra kvartalet är:

Nettoomsättning minskar till 101 (110) MSEK

EBITDA minskar till 53 (69) MSEK - helt in line med Redeyes estimat

EBIT minskar till 33 (53) där hela skillnaden förklaras av avskrivningar.

Det operativa kassaflödet uppgick till 24 (60) MSEK och efter investeringar -34 MSEK.

Den totala elproduktionen ökade till 69 GWh (54) men den genomsnittliga intäkten per MWh föll till 549 SEK mot tidigare rekordårs 947 SEK. 

Elpriserna var väsentligt lägre än föregående år och detta beror delvis på ökad vindkraft i elprodktionen, ett strukturellt problem för vindkraftsbolagen, men också på grund av låg efterfrågan och en normalisering i elpriser. Sammantaget så minskar intäkterna från produktion trots +28% i volym på grund av prisförändringar.

Det justerade egna kapitalet per aktie sjönk till 59 kr från tidigare kvartals 60 kr och tidigare års 63 kr. Bolagets positiva operativa kassaflöde leder i sig till högre eget kapital men siffran belastas av bland annat utdelningar. Bolaget gör också stora investeringar och har ett stort pågående aktieåterköpsprogram.

Noterbart i kvartalet är att nästan hela vinsten i kvartalet kommer från tilläggsköpeskillingen för projekt i Ranasjö- och Salsjöhöjden (2,4 mEUR), vilket innebär att verksamheten ungefär är breakeven på den egna produktionen med nuvarande team inom Development. Bolagets kostnader har ökat rejält de senaste åren och personalstyrkan har fördubblats senaste året. Men också takten på tillväxten i bolagets projektportfölj har ökat - Q2s tillväxt i projektportföljen var lika stor som storleken på hela bolagets samlade projektportfölj för 5 år sedan.

Arise har i nuläget cirka 800 MSEK i likvida medel och en nettoskuld närmare 400 MSEK. Bolaget har banklån om cirka 1200 MSEK som kostar mycket pengar. I Q2 betalade bolaget 19 MSEK i ränta - motsvarande 6,33% årlig ränta. Detta motsvarar nästan 20% av omsättningen. Den stora kassan (och de hanterbara skulderna) gör att Arise är i en mycket stark finansiell position för att genomföra företagsförvärv eller att själva resa projekt som därefter kan avyttras totalt färdigställda (för att anpassa sig till sämre marknadsklimat). Bolaget är trots allt lönsamt och det operativa kassaflödet är positivt, vilket lämnar utrymme för fortsatt expansion eller återköp. Det samlade kassaflödet är dock kraftigt negativt, -165 MSEK i kvartalet, pga utdelning (-51), aktieåterköp (-97), färdigställande av egna vindkraftsparken Lebo samt ökat rörelsekapital endast något kompenserat av operativt kassaflöde före rörelsekapital om +60 MSEK.

En intressant aspekt med Arise är att bolaget är aktiva både inom projektering, utveckling, ägande och drift. Omsättningen fördelas enligt nedan: 

Vad gäller lönsamhet bidrog i kvartalet Utveckling med en EBITDA på 33 MSEK, El 23 MSEK och Tjänster 3 MSEK. Alla affärsområden är lönsamma!

Agenda 2024

Arises mål för 2024 är att sälja åtminstone ett projekt enligt principen Ready-To-Build, och detta är sannolikt ett mindre projekt inom energilagring. Därtill ska bolaget fortsätta att utöka deras projektportfölj samtidigt som de ska återföra kapital till aktieägarna och hålla nere på kostnaderna. Redan i Q3 kommer bolaget sannolikt vända till positivt kassaflöde eftersom två av andra kvartalets största utgifter - utbetalning av utdelning samt CAPEX för bygget av Lebo, inte kommer vara aktuella i det tredje kvartalet. Utöver detta kommer Q3 vara ännu ett kvartal då projektportföljen kommer mogna något. I Q4 tillkommer kanske en injektion på cirka 40 MSEK från försäljningar av projekt för tillfället kategoriserade som “sen fas”, utöver det positiva operativt kassaflödet som bolaget kommer att generera. Därför väntar sig Arise fortsatt lönsamhet under 2024 och en tillväxt i projektportföljen i linje med de finansiella målen.

Redeye väntar sig att Arise kommer tjäna cirka 1 miljard i fritt kassaflöde fram till och med 2026. Det innebär att bolaget kommer kunna betala av skulder och uppnå en nettokassa, alternativt göra intressanta förvärv eller bygga stora egna vindkraftsparker framöver. I det korta perspektivet väntas dock Q3 bli ett svagt kvartal med en av Redeye estimerad omsättning på 88 MSEK och en EBITDA på 43 MSEK, en minskning som förklaras just av temporärt uteblivna intäkter inom utveckling innan bolaget säljer fler projekt framöver.

Återigen vill jag referera till Redeye för en avslutande tanke. Redeyes analys, som ger ett motiverat värde på 79 kr per aktie har i deras grundscenario ett nuvarande värde på Arises befintliga äldre vindkraftsparker på 1391 MSEK, ett värde på Lebo på 147 MSEK och ett värde på bolagets ägarandel i vindkraftsparken Kolvallen på 153 MSEK. Med ett nuvarande EV på cirka 2,7 miljarder innebär detta att Arises segment Utveckling & Solutions har fått ett samlat värde av aktiemarknaden på cirka 1 miljard. Det anser jag vara väldigt lågt med tanke på affärsområdernas väntade EBITDA/EBIT om totalt cirka 800 MSEK enbart under perioden 2025-2026 och därefter fortsatt goda utsikter enligt bolaget finansiella mål. 

Jag är på det stora hela relativt negativt inställd till vindkraftverken och dess effekt på elnäten. Som jag belyst tidigare är majoriteten av alla vindsnurror förlustbringande och ju fler som byggs desto större kommer sannolikt denna siffra bli. Med det sagt har de en viss plats i Sveriges och världens energiförsörjning och oavsett om det är klokt för det svenska folket att bygga ut denna energiform i den utsträckningen som det görs eller inte så kommer det med allra största sannolikhet fortsatt investeras i vindkraftsparker till relativt låg yield i många år framöver. Jag tror att Arise har en väldigt bra position med en blomstrande projektportfölj och en stabil produktion och tror att bolaget kan återupprepa tidigare succéer som försäljningen av Kölvallen många gånger igen. Det räcker dock med två för att bära hela dagens värdering - och det är något bolagets styrelse verkar hålla med om med tanke på bolagets aggressiva aktieåterköp och nyinförda utdelningspolicy.