Inverterade yields, vad innebär det?

Den senaste tiden har jag tuggat en hel del om inverterade yields. Jag har sedan tidigare utlovat ett inlägg om vad detta innebär och vad det har resulterat i för rörelser rent historiskt. So here goes! Först ut så tittar jag på räntorna för Amerikanska statsobligationer för 10 och 2 år. 10 år är den “långa räntan” och 2 åringen är den “korta räntan”. Vill man fräscha upp minnet angående hur obligationerna och räntorna spelar tillsammans rekommenderar jag att läsa mitt tidigare inlägg om ämnet: https://www.fredrikochtobbe.se/fundamental-analys-utbildning/l%C3%A5ngr%C3%A4ntan-och-statsobligationer Men då kör vi igång! 10 åriga obligationen ska under normala förhållanden avkasta högre ränta än en obligation som handlas på en kortare tidspeiod, exempelvis 2 år. Detta för att investerare som riskerar sitt kapital under en längre tidsperiod ska bli högre belönade än investerare som riskerar sitt kapital under en kortare tidsperiod. Men vid vissa tillfällen historiskt har det skett att de kortsiktiga obligationerna ger högre ränta än de långsiktiga. När detta sker kallas det att “Yieldsen inverteras”. Det betyder alltså att den korta räntan ger mer än den långa räntan. Oftast jämför man 2 och 10 åringen men man kan även titta på andra par. Vi kommer att hålla oss till 2 och 10 eftersom att det är den vanligaste spreaden att titta på. När obligationer säljs stiger räntan, det är det vi måste förstå med dagens inlägg. Så om vi har en ränta som stiger mer på 2 åringen än på 10 åringen, vad säger det oss? Jo, investerare ser en högre risk på 2 års sikt än vad man gör på 10 års sikt. Varför? På grund av makroekonomiska effekter så som inflationen, leveranskedjor, avtagande tillväxt i BNP och för tillfället även krig. Alright så nu vet vi vad inverterade yields innebär. Men varför är det så mycket snack om dessa just nu? Vad har de haft för påverkan på ekonomin rent historiskt? Det är inte ofta vi har fått inverterade yields rent historiskt men när dem väl har skett har det inneburit att den Amerikanska ekonomin inom 7-24 månader efter (relativt stort spann) har klivit in i en recession. Sedan 1955 har samtliga recession signalerats med inverterade yields månader före. Under perioden har enbart 1 falsk signal noterats som inte ledde till en recession.



Vill du läsa mer?

Prenumerera på www.fredrikochtobbe.se för att fortsätta läsa det här exklusiva inlägget.

Prenumerera

Liknande inlägg

Visa alla